söndag, augusti 31, 2008

En larvig historia

Ja, detta har jag hallit inne ett tag, men det ar forst nu som shocken har borjat slappa och jag vagar tala ut om det har.
Denna historia utspelar sig iminareternas lilla djungel - Genteng pa Java. Det var sista natten i det trevliga lilla samhallet och alla hade tydligen problem med att sova den natten. Jag somnade och vaknade flera ggr och efter ett tag horde jag att tanterna i rummet bredvid (jag hade ett eget sovrum, höhö) borjade kackla efter att ha hort en fulgroda* lata utomhus och da var det verkligen kort. Jag vred mig lite till och kande sedan att nagonting kliade mig pa laret. Sa jag strakten ner handen under tacket for att klia tillbaka nar jag kande att dar var nagonting mjukt. Jag slangde vadfandetnuvar at sidan och kastade mig upp for att tanda lyset samtidigt som jag tankte "hoppas det ar ludd, hoppas det ar ludd, hoppas det ar ludd..". Men icke! Det visade sig vara en LARV! Den lag dar och vred sig och var formodligen lika forvirrad som jag, men inte lika radd. Den var rosa till fargen och nar jag instinktivt dodat den sag jag att det kom rott ur den, troligtvis blod, sa jag antar att den hann smaka pa mig. BLAAAAAA VAD ACKLIGT!
Jag sprang sedan ivag till de andra tanternas rum och vaggade fram och tillbaka pa kulturtantens schlaf och talade om min hemska upplevelse. Det var jattesynd om mig och jag bestamde mig for att aldrig mer sova i den dar sangen.

/Leopardtant

*Fulgroda = ingen ar egentligen riktigt saker pa vad detta ar for djur. Det enda vi vet om den ar hur den later och att den gor det pa natten, men vi antar att det ar en groda och att den ar ganska ful. Den gar aven under namnet "pipskogroda" for att det later som att man trampar pa den nar den ger ljud ifran sig. Vi ar valdigt bra pa att imitera den vid det har laget och kan demonstrera vid intresse.

Jo, forresten

Titeln pa forra inlagget var en liten lustig incident.
Vi sprang runt i en affar med massa coola surfklader nar jag plotsligt kande att nagon pussade mig i nacken. Jag blev vattskramd och tankte "Vem fan gor nat sant!?". Nar jag vande mig om senare sag jag att kulturtanten stog bakom mig och fanlog. Hon hade bara nuddat med hakan mot min nacke, sa det var inte sa farligt som jag tankte, men lite laskigt var det allt.

Nagon pussade mig i nacken...

Hej och hopp alla glada lasare!
Nu ar det minsann inte langt kvar till var hemfard! Vi har fatt hora att Sverige (i var frys) ar valdigt trakigt nar vi inte ar dar, sa det kanns ju mer eller mindre som varan plikt att aka hem och gora livet surt for dem dar hemma igen.
Nu till en liten uppdatering pa vad som har hant sedan jag skrev sist.
Andra dagen pa Gili Air gjorde vi en snorkelutflykt med ett gang fransman (som var jattetrakiga och inte snorklade nanting - vart att betala pengar for att sitta i en bat...). Vi akte till de andra Gilioarna och spanade in deras rev. Reven var minst lika imponerande dar som utanfor varat hotell. Vi sag bland annat 2 havsskoldpaddor som var SKITSTORA och simmade fridfult under oss. Vi sag aven ett gang nar vi satt pa baten, da de hamtade lite luft vid ytan, sa det verkade finnas gott om dem. Vi sag saklart massor med andra fiskar med (bland annat en koffertfisk som tydligen ska vara sallsynt samt en fargglad liten langustliknande kavat som var ute och spatserade).
Den sista on vi besokte kallade "Tralala Island" av lokalbefolkningen - antagligen for att de festas ganska mycket dar. Oborna gillar inte fastandet, da Gilioarna ar ganska kanda for sitt lugn. Pa den on tittade vi iaf utover bjudreven de hade aven pa bebisskoldpaddor, de yngsta var bara 3 veckor gamla (jag vill ha en san!) och skulle fa plats i handflatan om man nu fick halla i dem (vilket man inte fick). For ovrigt var stranden pa den on jatteacklig, eller manniskorna var det. Massa ackeldragg overallt. Vi flydde darifran sa fort vi kunde.
Dagen efter detta var det dags att aka tillbaka till Lombok och sedan Bali. Vi fick tips om att havet var mycket snallare pa natten mellan Lombok och Bali, sa vi tog en nattfarja efter att ha luffat runt pa ett kopcentrum i Lombok (ganska segt och trakigt). Jag och kulturtanten gick upp tidigt pa morgonen innan avfard for att snorkla en sista gang, men det var sjukt mycket strommar i vattnet, sa vi fick kampa oss ut for att komma tillrackligt langt ut for att komma till reven, sedan var strommen for stark for att vi skulle kunna ta oss till det fina stallet dar vi var forsta dagen, sa vi simmade tillbaka da mangden losa brannmanettradar var riktigt plagsam, kandes som att man fick papercuts pa hela kroppen. Det bidde nagra fler skrapsar dar med :)
Nar vi var tillbaka pa Bali var vi jattetrotta (jag var faktiskt vid en dator den dagen, men orkade inte blogga, jag ber om ursakt for detta). Nu nar man ar har igen och ser tillbaka pa tiden som har gatt sa har det gatt himla fort allting, om 2 dagar aker man hem liksom. Helt sjukt! Ska bli skont att komma hem igen som sagt. :)
Har pa Bali har vi akt till Ubud, en kulturby typ, och dar skulle vi titta pa dans, men de hade hutlosa priser pa allt sant, sa vi akte hem igen efter en god middag pa en av de manga mysiga restaurangerna.
Igar var det nagon stor huinduisk hogtid sa vi akte och tittade pa hur de firade den i det aldsta templet pa Bali. Det var varmt och ganska lame, men anda intressant att se hur det gar till och de hade fina klader och valdigt sota korgar med offergavor i.
Idag akte tanterna pa en batutflykt till Lembongan, en o i narheten. Det blev mer snorklande dar och vi var nog de mest entusiastiska manniskorna pa baten. Jag fattar inte hur man kan betala dyra pengar for en utflykt och sedan inte utnyttja dess resurser? Folk ar trakiga, sa vi bestamde oss for att gora det vi gor bast - underhalla oss sjalva! Vi snorklade, vi akte rushkana ner i vattnet, hoppade kanonkula, akte bananbat och blev nerkastade gang pa gang, hoppade fran katamaranens overvaning osv.. Det var skitkul! :) "Kryssningen" hette Fun Ship och alternativet till den hette "Relaxing Cruise" eller nat sang, sa vi bestammde oss for att mottot pa resan skulle vara "fun, fun, FUN! No relax, FUN!" och det funkade ju som sagt mycket bra. Personalen pa baten skrattade en hel del at vara pahitt.
Oj oj, nu borjar det rinna vatten bredvid min dator, jag far nog avsluta inlagget innan datorn dor. In the land of random, som vi sa ofta sager nu for tiden :)
Ha det fint alla gullungar! Nu ska vi ivag och bubbla!

/Leopardtant

måndag, augusti 25, 2008

"Det var vart lite blod"

Hej och ha, nu ska jag beratta om forsta heldagen pa Gili Air. Igar hade vi bestamt att vi vaknar vid atta for att sedan avnjuta en frukost tillsammans med fikatantens foraldrar. Vi borjade dagen med att bli vackta tio i atta ungefar, sedan fick vi ett sms om att vakna. Detta gjorde fikatanten skitsur och hon skickade tillbaka ett upprort sms dar det stog nat i stil med "Om jag sager 8:00 sa menar jag inte 7:59!!!" Men vi gick upp till slut och gluffsade i oss frukost. Har hor folk faktiskt hur svenska later. Vi tror att svenskarna har flytt fran Bali for att det ar for "turistigt" nu och drar hit i stallet, for att fa lite lugn och ro. Och det far man for det finns typ inget att gora har utom snorkling och allmant sunkande i solen.
Snorklingen var ju det aven vi kom hit for sa vi gjorde ett tappert forsok redan efter frukosten, vi tog med oss varan utrustning och gallopperade ut till stranden, vi gick och vi gick och gick, men kunde inte hitta nagot bra stalle att vandra ut pa utan att skara upp fotterna totalt. Sa vi fick med skamsen blick ga tillbaka till rummet sedan utan att ha snorklat (jag var jattebitter). Vi plagade besokarna vid poolen lite genom att skvatta ner dem sa att alla till slut trangdes i ena andan av poolen och vi hade den andra for oss sjalva. Det var kul.
Nar vi sedan hade atit var vi jattetrotta och gick och la oss. Nar vi sedan blev vackta av foraldrarna igen visste vi inte riktigt vad vi skulle gora. Men envis som jag ar bestamde jag mig for att ta mig ut till reven och snorkla igen, eller gora ett nytt forsok att ta mig ut dit iaf. Jag fick kulturtanten med mig (bra att ha en badnarkoman med i salskapet). Tillsammans klattrade vi med vara flipflops over korallhogarna och kom till slut ut dar det sag ut att finnas rev. Vi struntade i simmfotter denna gangen, kulturtanten gick barfota och jag tog mina flippflopps (jaja, det var mesigt, men jag angrar det inte!). Och efter att ha halkat runt lite i vagorna kom vi antligen ut. OCH VILKEN SYN! Det var massor med sma bla fiskar, mojligtvis bla damsel eller liknande, mangder med olika kirurg och papegojfiskar, och en av de forsta fiskarna jag sag var en blasfisk, precis en sadan sot sak vi har pa Universeum (den ser ut som en dodskalle i ansiktet), och vi sag en stor blackfisk lura bland korallerna, jag sag en fargglad murana, jattesjostjarnor, sjoborrar, en piccassofisk (den heter sakert nagot jattefint egentligen, men det ar en sorts tryckarfisk iaf) och massa annat smatt som jag inte hade nagon aning om vad det var. Mamma, du har sakert satt massor av de fiskar jag har sett idag, jag kan halsa att manga av dem ar giftiga, hoppas du vagar fortsatta snorkla i Thailand i fortsattningen ;)
Vad hande mer da? Ja, just det.. Jag har slagits med hajar igen, dvs fatt nya skador i vattnet. Det blev en del vagor och jag var inte med pa en av dem vilket resulterade i ett stort sar pa laret och en del mindre sar pa andra stallen pa benen. Det kandes inte sa farligt i vattnet men nar jag gick upp var hela vansterbenet rott av blod. Det var kul att se reaktionen fran folket pa hotellet efterat. Nar vi gick genom lagunen tillbaka till hotellet hittade vi tre sma drakfiskar tryckandes emellan nagra stenar tillsammans med lite onda sjoborrar. Det var ovantat att hitta sadanna sa nara stranden.
Ja, efter att ha fixat lite med mitt sar sa gick vi for att utforska on lite och nu sitter vi pa gecko caf'e som vi hittade. Hoppas att det funkar att snorkla med saret imorn, vi har namligen bokat en resa dar vi ska ta oss ut med bat och snorkla pa lite andra rev i narheten och aven kika pa nagot stalle med havsskoldpaddor.
Vi kakar malariatabletter alihoppa nu for att inte bli sjuka, men det finns typ inga mygg har for de har saltvatten i kranvattnet till och med, ratt skont att slippa mygg.
Ja, men nu ska jag dra mig, har bestallt lasange pa hotellet som jag tankte avnjuta.

//Komentar fran fikatanten for att hon inte foljde med//
Jag kanner ju egentligen att jag ar lite for bra for att slosa energi pa en sadan trivialitet som en blog men, men. Jag vill klargora att jag inte angrar att jag inte foljde med ut och bjudsnorkla. Det ar ju livsfarligt, blod och farliga fiskar och sadant. Nej lite kvalitetstid for mig sjalv satt gott... aven om jag inte hade nagra kakor eller kaffe att festa pa. Det var ju lite synd forstas.
// Slut pa meddelandet//

Todelloo
/Leopardtant (som glomde underteckna forra inlagget ocksa)

Ta mig till havet (och gor mig till Tant)

Jaaa, nu har vi flyttat pa oss igen. Efter att ha erhallit vara piratdrakter (SA BRA!) och tagit ett laaangt och nastan lite awkward farval av fikatantens hela halva slakt och grannskap flydde vi fran Genteng och dess skrikande minareter och kalla duschar. Resans mal var Gilioarna, eller Gili Air naramre bestamt, det ar dar vi ar nu (de har det segaste "quicknet" jag varit med om), men lat oss nu fortalja om den spannande resan hit.
Vi akte mitt i natten fran ovan namnda stad, by eller vad det nu ar och tog nattfarjan till Bali, som vi ju varit pa forr. Pa Bali studerade vi massa spannande manniskor som inte kunde sova och gjorde massa underliga saker. Har foljer nagra exempel:
Slapa korgar efter sig langst gatan, tomma korgar alltsa.
Sta och posa med en mango i handen.
Rasta hundar (mitt i natten alltsa).
Ga ut och sporta trotts att man ar jattetjock (den gar vi inte pa! De hade flipflopps ocksa)
Bara allmant cykla.. fast det har vi sett pa flera stallen, ibland har de stora laster med gras eller nat pa cykeln ocksa.
Ja, hur som halst kan man se sa mycket mer an fargglada, blinkande lampor pa natterna i det har landet, sa det ar bara att satta sig i en sunkbil och spana!
Nar det hade blivit gryning var vi framme vid en bekants kontor pa Bali, dar dumpade vi vara storsta vaskor och akte sedan vidare med de minsta till Lombok. Baten till Lombok tog 5 timmar och det var fruktansvart segt. Vi sag massor med sunkiga backpackers pa baten samt en rolig saronginsvept tant som sag fransk ut. Hon satt mest pa decket och bondade med de lokala ungdomsgangen, oj vad hon slukade kulturen!
Kan saga att vi i hamnen i Bali aven sag ett gang manniskor uppe pa ett tak som de malade blatt. Det sag ut som att de malade in sig sjalva i ett horn, tihi.
Nar de SEGA fem timmarna var over akte vi vidare pa Lombok for att sedan ta ytterligare en bat till de sma sota Gilioarna. Vi akte genom en frasig djungel med massa skaggprydda apor som chillade vid vagen och sag allmant nojda ut och sedan hade vi akt till en annan anda av on dar var andra bat vantade. Reaktionen var ganka lik hos alla i sallskapet, min version lod ungefar sahar:
VART FAN HAR VI HAMNAT!? Detta ar ingen hamn utan en bjudstrand med lite sunkiga ihopspikade (och malade) plankor till batar som guppade i vattnet. Bredvid batarna sprang det massa barn och andra folk som rullade sig nakna i stranden for att sedan springa ner i vattnet, rulla sig lite till i sanden och sen springa ner. De hade nog malaria allihopa eller nat sant.
Ja, detta kandes iaf som ett riktigt aventyr och vi var riktigt spanda pa vad som vantade oss pa andra sidan havet (vi sag ju redan oarna fran stranden, men anda). Vi slukade det sista paketet med oreos (det gick sammanlagt at 3 paket under hela resan om jag inte minns fel) pa baten och var ganska snart framme pa Gili Air. Vi hade ingen aning om vart varat hotell lag, sa det var tur att on hade sin valkomstkommitet framme som tog emot oss (den bestod av 5 man och en sliten haststackare med en karra). De fragade vart vi skulle och kastade sedan upp vara vaskor och oss pa karran (hasten lyfte vid ett tillfalle, jag skojar inte!) och efter manga om och men kom vi fram till hotellet som heter Gili Air hotel, fyndigt namn va?
Hotellet var frasht och sunkigt pa samma gang, lite motsagelsefullt kanske, men det var fler an jag som kande sahar.
Vi kom fram pa kvallen sa vi hann tyvarr inte snorkla nat den dagen, men vi hann ta oss ett uppfriskande dopp i hotellets saltvattenpool (dar vi for ovrigt ar hatade vid det har laget for varan talang till att gora kanonkulehopp). Hotellrumen ar sma stugor langs stranden och hotellrestaurangen skryter med sitt italenska kok, de har faktsikt ganska god mat. Jag uppskattar aven att de har bananpankakor till frukost.
Ja, nu ar ni uppdaterade pa var vi befinner oss, nu tankte jag paborja ett nytt inlagg dar jag berattar om forsta heldagen pa hotellet!
Kramar

torsdag, augusti 21, 2008

Och lite om i dag

Idag borjade dagen med att vi korde pa en kyckling. Detta ar ett tydligt exempel pa naturlig selektion, dar dumma djur dor och smarta djur overlever. R.I.P. kycklingen. Vi yrade mest runt i Bangyuwangi resten av dagen och nar vi kom hem var vara PIRATDRAKTER fardiga. Wee! Det visade sig dock att jag nog har blivit smalare, fikatanten har blivit langre och kulturanten inte har andrats nagonting. Vara korsetter var namligen lite latjo, om man bortser fran kulturtantens da. Vi fick lamna tillbaka dem och min kjol for lite omjusteringar efter nagra missforstand. Men detta kommer det bli andring pa nu i dagarna, sedan har vi i stort sett all utrustning vi behover for varan insats som pirater pa sittningen under insparkshelgen pa Lysostrand!
Yarrr!
/Leopardtant

Utflykt till Aggsjon

Natten till den 20:e akte vi ut pa annu en utflykt. Den har gangen bar det av till Ijen (eller hur det nu stavas), dar vi tittade pa en vulkankrater som hade en stor svavelsjo i sig.
Vi akte mitt i natten och var framme runt 3, vilket var pa tok for tidigt, sa vi fick sova en stund i bilen. Runt halv fem borjade vi klattra upp mot vulkantoppen for att hinna se soluppgangen som var vid halv sex. Den har gangen var det alltsa inga hastar inblandade utan vi fick ga de ca 4 kilometrarna till fots, i valdrigt lutande uppforsbacke och agglukt.
Fikatantens foraldrar halkade efter ganska fort, sa tanterna fortsatte sedan upp for backen pa egen hand och vi gick under vagen om massa folk som gick upp barandes pa korgar. I svavelsjon bryter man namligen fortfarande svavel, nagot man har gjort i hundratals ar och da det ar svart att komma dit med nagot fordon (och det ar dyrt att gora nagot at det) far arbetarna ga upp och bara ner svavelblocken pa sina axlar. Det ser riktigt sorgligt ut, men vi har lart oss att inte ifragasatta nagot i det har landet langre.
Nar vi efter en timmes vandring ungefar kommit upp till toppen och betraktat soluppgangen roade vi oss med att ta en massa kort och peta i den gulaktiga marken med pinnar. Sedan vantade vi pa fikatantens foraldrar. Och vi vantade och vantade och vantade. Efter ungefar trekvart dok de slutligen upp och da hade vi redan gatt halvvags ner till sjon. Vi gick inte hela vagen ner till sjon dock. Dels for att det var valdigt brant, dels for att det bollmade angor dar nere som inte kandes speciellt nyttiga och aven for att allt man doppar i vattnet far en fin svavelkristallbelaggning pa sig och gar sedan att smula sonder (jag kande att det finns trevligare satt att do pa).
Efter att ha tagit en massa kort och sagt hej till de andra turisterna som sa smaningom hittat upp dit (vi var forst av turisterna vill jag papeka) borjade vi ga nerat igen, innan det skulle bli for varmt for att andas.
Pa nedervagen sag allting helt annorlunda ut, nu hade vi ju solen - en betydligt kraftigare ljuskalla an manen - som sken pa allting, sa vi kunde studera floran och faunan som de biologer vi ar. Vi hittade ett gang sota smafaglar och trad med lustiga tumorer pa sig, manga kort blev tagna.
Nere vid bilen borjade vi kalasa pa kanelbullar och begav oss sedan till ett naturreservat vid namn Baluran. Dar akte vi genom en savannliknande miljo och hoppades pa att fa se bade pafaglar, bufflar, apor och annat. Det vi sag var 2 arter av apor, en stor flock hjortar och lite faglar. Jag var ratt nojd med det resultatet. Det jag var mindre nojd med dock var att jag inte fick snorkla pa deras rev! Borta vid stranden sag man att reven var ratt langt ut och man behovde en bat for att ta sig dit. Nar vi fragade efter nagon som kunde ta oss ut dit fick vi efter en lang vantan reda pa att de varken hade bransle eller nagon som kunde ta med oss ut pa en battur. Mjuff. Vi var alltsa SA nara men anda sa langt bort, valdrigt frustrerande da jag inte har fatt snorkla nagonting annu!
Vi lamnade tillslut reservatet och akte till en restaurang dar vi at brunch. Nar vi var nastan fardiga med maten landade helt plotsligt en jattestor, svart humleliknande insekt (den var nastan lika stor som en tandsticksask pa bara kroppen!) och borade simma ryggsim i kulturtantens sotsura sas. Hon och fikatanten blev jatteradda och hoppade bort fran bordet med ett tjut, jag sag pa och vred mig av skratt tillsammans med fikatantens forlandrar och kyparna pa restaurangen. Insekten hade sedan badat klart och lyfte tillslut fran talriken och flog ivag , tydligt nerflackad av sotsur sas. DET VAR ROLIGT!
Ja, sedan kan vi avsluta dar for vi akte hem till Genteng igen och det hande inte sa mycket mer den dagen. Men allt kan handa i det har landet som ni marker, kan aven namna att vi dagen innan, nar vi akte hem fran kalaset fick en backspegel krossad av en fartdare som inte kunde bedomma hur nara hans och var bil var. Tur att det bara var spegeln han korde in i.
May the force be with you.. for att variera mig lite
/Leopardtanten